PRO vill inte ha generationsstrid

Den helt felaktiga bilden av att pensionärsorganisationernas förslag till förändringar i pensionssystemet leder till ett generationskrig börjar sätta sig. Det är olyckligt. En generationsstrid om pensionssystemet är det minsta vi behöver. All kraft måste ägnas åt att göra pensionssystemet hållbart för kommande generationer – våra barn och barnbarn.

I en artikel i Dagens Nyheter (9 maj) presenteras den rapport som Pensionsmyndigheten nyligen lämnade till Riksdagens utredningstjänst, RUT. Rapporten handlar om vad konsekvenserna skulle bli om premiepensionsavgiften på 2,5 procent av lönen flyttades till buffertfonderna (AP-fonderna) i inkomstpensionssystemet.

DN gör tolkningen att det är de unga som skulle bli förlorare vid en sådan förändring, och skriver att ”dagens pensionärer får mycket lite från premiepensionen, men för dagens unga kommer den delen ha mycket större betydelse för deras totala pension”.

Men, det förutsätter en betydligt högre avkastning på premiepensionsfonderna än på inkomstpensionen. Att det blir så är inte troligt. Utvecklingen under de senaste tio åren talar definitivt inte för detta.

Om premiepensionssystemet avskaffas och avgifterna i stället förs till inkomstpensionssystemet blir dessa pensioner bättre och stabilare i det längre perspektivet. Vi anser att både dagens och morgondagens pensionärer ska kunna leva på sin allmänna pension utan tillskott från annat håll.

Av regeringens egen utredare av premiepensionssystemet Stefan Engström, framgick vid konferensen ”Pensionsreform del 2 – hur ser framtiden ut? den 14 maj att systemet är dyrt, osäkert och orättvist.

Stefan Engström är ekonom till professionen och kommer innan midsommar att presentera sin analys av PPM-systemet. Det är förmodligen ganska förödande kritik som framkommer i den analysen.

Socialdemokraternas ledamot i Pensionsarbetsgruppen, Thomas Eneroth, är kritisk till PPM och sa vid samma konferens att ”premiepensionen är pensionssystemets sorgebarn”.

Mot den här bakgrunden är vi i pensionärsorganisationerna knappast fel ute och det vore ganska uppseendeväckande om inte premiepensionssystemet skulle stå inför betydande förändringar – för att säkra pensionerna på lång sikt.

DO lägger ned ännu en anmälan

Man kan fundera över vad Diskrimineringsombudsmannen egentligen ska göra. För några veckor sedan valde DO att inte ta upp PRO:s anmälan av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gällande åldersdiskriminering. Anmälan omfattades enligt DO inte av lagstiftningen.

I veckan läste jag i Dalarnas Tidning att DO valt att lägga ner ytterligare en anmälan om åldersdiskriminering. En 81-årig man anmälde Pensionsmyndigheten för att inte lägga ut information om ”Dina pensionssidor” på hemsidan för personer födda före 1937. Han kände sig diskriminerad för att han på grund av ålder inte kunde ta del av sina pensionsuppgifter på nätet.

DO förklarar i beslutet att myndigheten endast utreder de ärenden som "kan ge störst effekt för att påverka utvecklingen framåt mot ett samhälle där det inte förekommer diskriminering". Borlängebon som anmält myndigheten tycker med all rätta ”att det var lite svagt”.

Samtidigt som DO lägger ner ärenden om åldersdiskriminering så efterlyser de fler ärenden eftersom de har så få. Men är det egentligen någon idé att anmäla ärenden till DO? Det finns all anledning ta upp nya diskussioner med minister Erik Ullenhag.

Vårpropositionen – inget nytt under solen

Idag överlämnade finansminister Anders Borg regeringens Vårproposition till Riksdagen. För oss pensionärer var det inget att yvas över. Och det hade vi väl kanske inte räknat med heller.

Propositionen var mager. Och när det gäller de frågor som engagerar oss pensionärer mest just nu, pensioner och skatt på pension, så utställdes inga löften. Nej, det som sades var det vi har hört de senaste åren. Skatten på pension kommer att sänkas 2014 om ekonomin så tillåter. Regeringen återkommer med besked i höstbudgeten.

Vi får se vad som kommer i oppositionens budgetmotioner som presenteras om några veckor.

Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljöarbete

I dag har Pensionsåldersutredningen lämnat sitt slutbetänkande.
Förslaget innebär en reell höjning av pensionsåldern. Jag har förståelse för att pensionsåldern bör höjas på sikt, men definitivt inte förrän det har gjorts tillräckliga insatser för att förbättra arbetsmiljön så att människor kan arbeta till dagens pensionsålder på cirka 65 år.

Enligt min uppfattning innebär dagens förslag att den stora grupp pensionärer som inte orkar arbeta högre upp i åldrarna kommer att få en mycket låg pension. Det säger även socialförsäkringsminister Ulf Kristersson i en kommentar till utredningen.

 

Trots detta har utredningen varken lämnat förslag på konkreta arbetsmiljöåtgärder eller tagit hänsyn till att effekter av ett arbetsmiljöarbete tar tid.

 

Återigen individualiseras pensionerna, de som inte klarar av att jobba högre upp i åldrarna ställs vid sidan om. Man tar väldigt liten hänsyn till effekterna för de framtida pensionärerna och hur de ska klara sig, medan man skriver om de ekonomiska konsekvenserna för staten.

 

Enligt socialförsäkringsministern kommer avgöranden om pensionsreformen att ske i pensionsgruppen, en mycket sluten grupp som inga organisationer har tillträde till. Jag tycker att det är mycket märkligt att denna fråga som Kristersson själv anser vara ”vår tids viktigaste” inte ska behandlas öppet av Riksdagen. Enligt min mening sätts demokratin ur spel.

Utredningens förslag förändrar inte pensionärsorganisationernas tidigare krav när det gäller förändring av pensionssystemet, slopad broms, slopat PPM-system och mer pengar till pensionssystemet.

Nej, nej, nej, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till pensionärsorganisationernas förslag om slopad broms och ppm samt förstärkning av pensionssystemet i dagens Svenska Dagbladet (8 april).  Med skrämmande lätthet avfärdar han våra förslag. Men, han missbedömer kraften hos pensionärorganisationerna.

Under de senaste månaderna har vi pensionärer blivit beskyllda för att vilja förändra pensionssystemet för vår egen vinning skull. Ingenting kan vara mer fel. Pensionärsorganisationernas förslag syftar till att stärka pensionssystemet idag och i framtiden. Något vi måste göra för att våra barn och barnbarn ska få en rimlig pension att leva på.

Kristersson säger till Svenska Dagbladet att ”de (pensionärer) är också samhällsmedborgare, och ser inte bara till sin egen person har och nu”. Det är så rätt så, men han gör en helt felaktig analys av läget. Kristersson tror blint på ökad tillväxt på aktiemarknaden som ska ge högre pension. Det tror inte vi.

Det handlar alltså inte om att de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna PRO, SPF, SKPF, SPRF och RPG i vårt förslag om att avveckla premiepensionssystemet "konfiskerar" löntagarnas premiepensionskonton. Inte en krona tas från premiepensionsspararna.

Två alternativa förslag finns för avveckling av premiepensionssystemet. Avvecklingen är till för att "stärka pensionerna för framtidens pensionärer". Antingen förs de sparade pengarna över till inkomstpensionen och bokförs på respektive sparares eget konto eller också stoppas nya inbetalningar, men premiepensionsfonderna lever vidare med det kapital som finns där.

Avveckling sker för att förstärka inkomstpensionerna, så att de inte drabbas av ideliga sänkningar för att den sk bromsen slår till. Avgifterna föreslås därför i fortsättningen tillföras inkomstpensionssystemet. På så sätt garanteras bättre pensioner för framtida generationer. Om inte något görs kommer pensionerna för våra barn och barnbarn att bli allt sämre. Det är den situationen vi vill förhindra.

DO avvisar PRO:s diskrimineringsanmälan

Sent igår eftermiddag damp svaret på vår anmälan till Diskrimineringsombudsmannen ner i min e-postlåda. Vi ville få prövat om det är rätt av Tandvårds- och läkemedelsverket att väga in att pensionärer, som är stora läkemedelskonsumenter, bidrar mindre till samhällsekonomin när myndigheten beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.

Svaret från DO är märkligt. De menar att ”Den händelse du anmäler omfattas inte av förbudet mot åldersdiskriminering i diskrimineringslagen. DO kommer därför inte att inleda någon utredning i ditt ärende.”

Det är tydligt att det finns en lucka i diskrimineringslagstiftningen. Enligt min uppfattning är detta ett glasklart fall av åldersdiskriminering. De tycker även andra.

Agneta Luttorp, miljöpartist i Riksdagen ställde följande fråga till socialminister Göran Hägglund i en interpellationsdebatt den 13 mars ”Avser socialministern att vidta åtgärder så att TLV:s tolkning av lagstiftningen inte får oetiska konsekvenser för den enskilde?”

I debatten svarar socialministern: ”Nej, människovärdet gäller ju vare sig vi är 0 eller 122 år gamla. Människovärdet gäller. Det är alltså inte det som kan vara argumentet. Jag är gärna med och diskuterar frågan vidare, här och i andra sammanhang, och frågan lär komma att aktualiseras av verkligheten såvida det inte tas några politiska initiativ. Detta är frågor vi ständigt överväger, förstås. Tack så mycket, alla som har deltagit i diskussionen!”

Det bådar gott för framtiden. Från PRO:s sida släpper vi inte frågan utan kommer att ta kontakt med ansvariga ministrar, både socialminister Göran Hägglund och integrationsminister Erik Ullenhag, för att diskutera hur denna åldersdiskriminering ska kunna förhindras och motverkas.

Vi återkommer i ärendet. Men först tar PRO påskledigt ett par dagar.

Glad påsk!

PRO anmäler TLV till DO

Idag anmäler PRO ett ärende om åldersdiskriminering till Diskrimineringsombudsmannen. Vi vill pröva om det är rätt av Tandvårds- och läkemedelsverket att väga in att pensionärer, som är stora läkemedelskonsumenter, bidrar mindre till samhällsekonomin när myndigheten beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.
 
I beslutsunderlaget för att ta ställning till om ett cancerläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånen redogör TLV för de indirekta kostnader ett godkännande skulle medföra. TLV skriver: ”… För den här åldersgruppen av patienter tillkommer indirekta kostnader eftersom produktion minus konsumtion resulterar i ett underskott. Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader...”
 
Formuleringen är utan tvekan uppseendeväckande, och hade förmodligen lästs av många verksögon innan den nådde offentlighetens ljus, utan att någon reagerat. Det vittnar om en obehaglig syn på oss äldre.
 
Enligt min uppfattning är formuleringen inte bara diskriminerande utan också djupt oetisk. Den strider mot de två första av de tre etiska grundprinciper som sjukvården vilar på och som antogs av Riksdagen 1997, 1. människovärdesprincipen, 2. behovs/solidaritetsprincipen samt 3. kostnadseffektivitetsprincipen
 
Vi anser att bedömningsgrunden i beslutsunderlaget innebär en uppenbar diskriminering av personer äldre än 65 år och vi vill därför få saken prövad av Diskrimineringsombudsmannen. TLV bortser helt och hållet från de etiska prioriteringsbesluten samt det faktum att pensionärer har arbetat ett långt yrkesliv och bidragit till samhällets kostnader.
 
Oavsett vilket svar DO kommer att ge så är det viktigt för oss att synliggöra åldersdiskriminering - för att hindra den.