Äldrevård värd namnet kräver politiker värda namnet

Det är nog fler än jag som efter SVT:s programserie om Sveriges bästa äldreboende och den efterföljande debatten känner en viss tomhet. Jaha, vart leder det här? Vad händer nu? Kommer diskussionen om äldrevården att tas på allvar? Eller blir det åter ett tomtebloss som flammar upp och så inget mer. Som så många gånger förr.

Gårdagens SVT-debatt samlade en rad namnkunniga personer. De pekade på en äldreomsorg med stora brister och stort behov av förbättring.

Men, jag känner mig beklämd över den attityd som ansvariga politiker uppvisade. Framför allt när det gäller oviljan att se att det faktiskt behövs resurser till äldrevården. Effektivisera mera var äldreomsorgsministerns budskap.

Ansvarig minister beter sig om hon vore i opposition - mot landets kommuner när det gäller äldreomsorgen. Hon var upprörd över att kommunerna inte tillräckligt snabbt har anammat alla de ”verktyg” som hon har levererat för att förbättra äldrevården.

För min del kan jag inte förstå att hon inte inser att en äldreomsorg värd namnet kräver mer resurser och en tydlig nationell styrning. Något som flera av deltagarna pekade på när prognosen för antalet äldre visades i TV-rutan. Antalet 80+ kommer att vara över en miljon personer år 2050.

Det behövs mer pengar till äldreomsorgen för att få en rimlig arbetssituation för personalen, löner, utbildning, kompetensutveckling, hela arbetsturer, tid för läkarna att göra läkemedelsgenomgångar. Mycket felas i dagens äldreomsorg.
Dock handlar det om politiska prioriteringar. Vad anser vi viktigast skattesänkningar eller en gemensam satsning på vården och omsorgen?

Jag tror, som flera av deltagarna i debatten, att det behövs en bred politisk uppslutning för att få en långsiktigt hållbar strategi för att möta det fantastiska faktum att vi blir fler äldre.