Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljöarbete

I dag har Pensionsåldersutredningen lämnat sitt slutbetänkande.
Förslaget innebär en reell höjning av pensionsåldern. Jag har förståelse för att pensionsåldern bör höjas på sikt, men definitivt inte förrän det har gjorts tillräckliga insatser för att förbättra arbetsmiljön så att människor kan arbeta till dagens pensionsålder på cirka 65 år.

Enligt min uppfattning innebär dagens förslag att den stora grupp pensionärer som inte orkar arbeta högre upp i åldrarna kommer att få en mycket låg pension. Det säger även socialförsäkringsminister Ulf Kristersson i en kommentar till utredningen.

 

Trots detta har utredningen varken lämnat förslag på konkreta arbetsmiljöåtgärder eller tagit hänsyn till att effekter av ett arbetsmiljöarbete tar tid.

 

Återigen individualiseras pensionerna, de som inte klarar av att jobba högre upp i åldrarna ställs vid sidan om. Man tar väldigt liten hänsyn till effekterna för de framtida pensionärerna och hur de ska klara sig, medan man skriver om de ekonomiska konsekvenserna för staten.

 

Enligt socialförsäkringsministern kommer avgöranden om pensionsreformen att ske i pensionsgruppen, en mycket sluten grupp som inga organisationer har tillträde till. Jag tycker att det är mycket märkligt att denna fråga som Kristersson själv anser vara ”vår tids viktigaste” inte ska behandlas öppet av Riksdagen. Enligt min mening sätts demokratin ur spel.

Utredningens förslag förändrar inte pensionärsorganisationernas tidigare krav när det gäller förändring av pensionssystemet, slopad broms, slopat PPM-system och mer pengar till pensionssystemet.