DO avvisar PRO:s diskrimineringsanmälan

Sent igår eftermiddag damp svaret på vår anmälan till Diskrimineringsombudsmannen ner i min e-postlåda. Vi ville få prövat om det är rätt av Tandvårds- och läkemedelsverket att väga in att pensionärer, som är stora läkemedelskonsumenter, bidrar mindre till samhällsekonomin när myndigheten beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.

Svaret från DO är märkligt. De menar att ”Den händelse du anmäler omfattas inte av förbudet mot åldersdiskriminering i diskrimineringslagen. DO kommer därför inte att inleda någon utredning i ditt ärende.”

Det är tydligt att det finns en lucka i diskrimineringslagstiftningen. Enligt min uppfattning är detta ett glasklart fall av åldersdiskriminering. De tycker även andra.

Agneta Luttorp, miljöpartist i Riksdagen ställde följande fråga till socialminister Göran Hägglund i en interpellationsdebatt den 13 mars ”Avser socialministern att vidta åtgärder så att TLV:s tolkning av lagstiftningen inte får oetiska konsekvenser för den enskilde?”

I debatten svarar socialministern: ”Nej, människovärdet gäller ju vare sig vi är 0 eller 122 år gamla. Människovärdet gäller. Det är alltså inte det som kan vara argumentet. Jag är gärna med och diskuterar frågan vidare, här och i andra sammanhang, och frågan lär komma att aktualiseras av verkligheten såvida det inte tas några politiska initiativ. Detta är frågor vi ständigt överväger, förstås. Tack så mycket, alla som har deltagit i diskussionen!”

Det bådar gott för framtiden. Från PRO:s sida släpper vi inte frågan utan kommer att ta kontakt med ansvariga ministrar, både socialminister Göran Hägglund och integrationsminister Erik Ullenhag, för att diskutera hur denna åldersdiskriminering ska kunna förhindras och motverkas.

Vi återkommer i ärendet. Men först tar PRO påskledigt ett par dagar.

Glad påsk!

PRO anmäler TLV till DO

Idag anmäler PRO ett ärende om åldersdiskriminering till Diskrimineringsombudsmannen. Vi vill pröva om det är rätt av Tandvårds- och läkemedelsverket att väga in att pensionärer, som är stora läkemedelskonsumenter, bidrar mindre till samhällsekonomin när myndigheten beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.
 
I beslutsunderlaget för att ta ställning till om ett cancerläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånen redogör TLV för de indirekta kostnader ett godkännande skulle medföra. TLV skriver: ”… För den här åldersgruppen av patienter tillkommer indirekta kostnader eftersom produktion minus konsumtion resulterar i ett underskott. Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader...”
 
Formuleringen är utan tvekan uppseendeväckande, och hade förmodligen lästs av många verksögon innan den nådde offentlighetens ljus, utan att någon reagerat. Det vittnar om en obehaglig syn på oss äldre.
 
Enligt min uppfattning är formuleringen inte bara diskriminerande utan också djupt oetisk. Den strider mot de två första av de tre etiska grundprinciper som sjukvården vilar på och som antogs av Riksdagen 1997, 1. människovärdesprincipen, 2. behovs/solidaritetsprincipen samt 3. kostnadseffektivitetsprincipen
 
Vi anser att bedömningsgrunden i beslutsunderlaget innebär en uppenbar diskriminering av personer äldre än 65 år och vi vill därför få saken prövad av Diskrimineringsombudsmannen. TLV bortser helt och hållet från de etiska prioriteringsbesluten samt det faktum att pensionärer har arbetat ett långt yrkesliv och bidragit till samhällets kostnader.
 
Oavsett vilket svar DO kommer att ge så är det viktigt för oss att synliggöra åldersdiskriminering - för att hindra den.

 

Vårt arbete ger resultat - om än i små steg

Pensionsmyndigheten har överlämnat ett förslag på hur inkomstpensionerna ska variera mindre mellan åren. Det är bra.

Jag är positiv till att myndigheten pekar på problemet. Det här är ju vad vi i PRO har sagt länge. Vårt enträgna arbete för en förändring av pensionssystemet börjar ge resultat – om än i små steg. Det är inte rimligt att pensionerna åker jo-jo mellan åren. Med de förutsättningar som gäller nu är det orimligt för en pensionär att planera sin ekonomi på ett bra sätt då det kan skilja åtskilliga hundralappar per månad mellan åren.

Det går inte att ha ett system som varierar så. Men det återstår en hel del för att åstadkomma ett stabilt pensionssystem som inte är underfinansierat. Pensionsmyndigheten föreslår att regeringen och pensionsgruppen ska ta initiativ till en diskussion med oss pensionärer. Bara det är ett stort fall framåt. Jag hoppas att det öppnar för en djup och bred diskussion om pensionssystemet i framtiden.

 

Klok analys av pensionsdebatten

I dagens Svenska Dagbladet (11 februari 2013) skriver Joel Dahlberg en analys av den senaste veckans pensionsdebatt. Han skriver att KDU:s ordförande Aron Modig, socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén och även socialminister Göran Hägglund laddar för generationsstrid.

Han skriver också att den ekonom, som Aron Modig hänvisar till när han skriver att de unga förlorar på att PPM-systemet försvinner, har missförstått saken. Det läge vi har idag är precis det motsatta, dagens pensionärer får lägre pension för att framtida pensionärer ska få det de har tjänat in.

 

Joel Dahlberg avslutar sin krönika i Svenska Dagbladet med: ”Det finns ingen anledning att ändra systemet för att pensionerna upplevs vara för låga, slog Modig fast i tv-debatten. En kraftfull replik på det uttalandet kan mycket väl komma i riksdagsvalet nästa år.”

Under våren kommer flera utredningar från pensionsgruppen, ”hemliga klubben” som jag förutsätter ger underlag till konstruktiva diskussioner i pensionsfrågan.

Vi vill säkra pensionerna för våra barn och barnbarn

Idag träffade jag och de andra pensionärsorganisationerna högste ansvarige politiker för pensionsfrågorna, socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Vi hade ett bra samtal om de problem och brister vi, som företräder landets stora pensionärsorganisationer, ser med dagens pensionssystem och överlämnade en rapport med förslag på hur pensionssystemet kan reformeras.

Jag är mycket glad över att pensionsfrågan har kommit i den allmänna debattens strålkastarljus. Den senaste veckan har jag och mina ordförandekollegor i de andra pensionärsorganisationerna fört en konstruktiv diskussion i media och på andra håll, om de problem och de brister vi ser med dagens pensionssystem. Och vi har fått medhåll om att bromsen är felkonstruerad och att PPM-systemet bör tas bort.  
 
Men de senaste dagarna har en rad oseriösa debattörer äntrat arenan och fått diskussionen att kantra på ett obehagligt sätt. Pensionärsorganisationerna har anklagats för att vilja stjäla från morgondagens pensionärer. Det är inte sant.

Jag undrar hur okunniga politiska företrädare får vara? Att Aron Modigh, ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund, hoppar på oss pensionärer på Aftonbladetsdebattsida med beskyllningar om att vi stjäl från våra barn och barnbarn, är en sak.

Men när en av de främsta företrädarna för landets näst största parti, Gunnar Axén, moderat ordförande i Riksdagens Socialförsäkringsutskott, på twitter skriver att ”pensionärsorganisationerna håller på att straffa ut sig själva från samhällsdebatten när de vill ha mer på bekostnad av sina barn och barnbarn” blir jag orolig och bedrövad. Borde inte ordförande i socialförsäkringsutskottet vara bättre insatt i sakfrågan? Det är pinsamt.

Jag har mejlat ett exemplar av vår rapport till Gunnar Axén så får han läsa hur våra förslag är konstruerade  - för att säkra pensionerna för kommande generationer, våra barn och barnbarn.

 

Kostnader för boende - en ekvation som inte går ihop

Siffror kan ibland säga mer än tusen ord. I onsdags deltog jag i ett intressant boendeseminarium på SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Seminariet är ett led i PRO:s arbete med att ta fram ett boendepolitiskt program. Det gav mig en bra överblick över läget för boende för äldre.

Visst byggs det bostäder för äldre och visst renoveras det för att äldre ska kunna bo kvar. Det finns gott om exempel på bra boenden på många platser i landet. Men till vilka kostnader? Det är inte ovanligt att en ny trerumslägenhet, anpassad för äldres behov, kostar över 10 000 kronor i månaden.  

Betänker man då att ca 400 000 pensionärer enbart har garantipension, mellan 7 000 och 8 000 kronor i månaden, då går ekvationen inte ihop. Att pensionärer med låg pension på sikt kommer att försvinna är en myt. Av dem som idag går i pension är ca 30 procent garantipensionärer.

Och med tanke på dagens arbetsmarknad med sen etableringstid för unga, perioder av arbetslöshet och osäkra anställningar ser det inte ljust ut för framtidens pensionärer. Lägg därtill problemen i nuvarande pensionssystem där den s.k. bromsen inte bara påverkar nuvarande pensionärer utan även kraftigt försämrar för framtidens pensionärer.

PRO:s undersökning Äldrebarometern 2012 visar att kommunerna inte är särskilt bra på att planera för äldres boende i framtiden. 98 procent av dagens 80-åringar och 80 procent av dagens 90-åringar bor kvar hemma i sitt ordinarie boende. Ofta i otillgängliga hus byggda för 40-50 år sedan utan hiss, med trösklar och trånga kök och badrum.

Det måste bli ändring på detta.

PRO kommer därför att under 2013 och 2014 att arbeta fram ett boendepolitiskt program. Vi kommer att jobba grundligt. Kunskapskonferenser och diskussioner med kunniga inom området ska ligga till grund för våra krav och ställningstaganden. Vi hoppas att många vill bidra i detta viktiga arbete. Starten går den 14 mars på Norra Latin i Stockholm. Håll ögonen på PRO:s hemsida så får du mer information.  

Pengaregn över pensionärer?

Pengaregn över pensionärer? Nej, jag tror inte det. Visserligen höjs pensionerna med 4,1 procent i år, 2013. Den största höjningen på många år. Men det är tyvärr inte mycket att yvas över.

De pensionärer som har garantipension får en ytterst måttlig höjning av pensionerna, endast 1,1 procent. De är inga vinnare. Vi har dessutom haft flera år av sjunkande pensioner och är nu tillbaka på 2009 års nivå. En bra bit efter vanliga löntagare.

Men det gäller att glädjas så länge det varar. Redan nästa år, 2014, riskerar det att bli en minskning av pensionerna igen.

Regeringen måste ta ett helhetsgrepp om hela pensionssystemet. Det går inte att pensionerna åker jo-jo upp och ner på detta sätt.

Jag kräver inget pengaregn över oss pensionärer, men vi måste ha ett stabilt pensionssystem för att säkra pensionerna idag och i framtiden.